Le Libertin - en bohem i huvudstaden

Jag fick jättefina akvarellfärger av min käraste i julklapp förra året, eftersom jag pratat så mycket om hur gärna jag vill börja måla. Nu är det dryga åtta månader senare och jag har inte ens rört dem än. Inte för att jag inte vill, utan för att jag inte vågar - jag är jätterädd för att jag ska vara jättedålig. Till skillnad från resten av familjen har jag aldrig kunnat rita eller måla. När jag var yngre funderade jag på om det var så att jag var dålig för att jag var ointresserad eller om jag var ointresserad för att jag var dålig. Fast, riktigt usel var jag väl egentligen inte...men inte riktigt bra heller. Men jag kom i alla fall fram till att det såklart blir trist när resultatet aldrig blir som man vill.
Nåväl, nu är det dags att ge det ett nytt försök. För man blir ju inte bättre av att aldrig öva heller! Så här är lite inspiration, två av mina favorittavlor hemma - ingen av dem i akvarell, men ack så fina! Båda är gåvor från goda vänner till mig och min sambo - och dom kan minsann måla!

Den tvådelade hänger i sovrummet över vår säng, den andra i köket. Till min förvåning älskade min mor den i köket, "eftersom den passar så bra in med resten". Jag fick aldrig klart för mig huruvida hon syftade på färgen eller innehållet. ...När jag tänker efter så var hon faktiskt väldigt förtjust i den andra också.