Att bli äldre.
När jag var runt sexton, sjutton år så läste jag för första gången en artikel av Linda Skugge. Jag gillade den, för jag kunde känna igen mig i Skugge. Vi var både trotsiga tjejer som gillade Marilyn Manson och ville ge mittenfingret åt världen - eller i alla fall vissa väl valda delar av den. Då var jag tonåring.
Idag är jag nästan 27 år gammal och det händer fortfarande att jag då och då stöter på någon artikel, krönika eller något blogginlägg av Skugge. Fast nu för tiden känns hon helt främmande. Hon är rakt av elak och hennes attityd får mig att tänka på en besserwisser-mamma som lider av bortträngd avundsjuka och har misstagit sin bitterhet för feminism. Men jag hoppas att jag har fel och jag önskar henne all lycka. ...Och kanske en vänligare inställning?
Idag är jag nästan 27 år gammal och det händer fortfarande att jag då och då stöter på någon artikel, krönika eller något blogginlägg av Skugge. Fast nu för tiden känns hon helt främmande. Hon är rakt av elak och hennes attityd får mig att tänka på en besserwisser-mamma som lider av bortträngd avundsjuka och har misstagit sin bitterhet för feminism. Men jag hoppas att jag har fel och jag önskar henne all lycka. ...Och kanske en vänligare inställning?
Kommentarer
Postat av: Tomas P
Klart att du kan få följa med! Vi kan jaga skumma bybor i skymningen! :D
Och ja, Skugge har blivit lite. Bitter? Kanske?
Eller gammal hm
Postat av: Zizzie
Ja bitter var ordet. Tragiskt bitter... :/
Trackback
